Politiska tankar och sarkasmer

Anita Brodéns lägenhet och bostadsbristen

2009-06-24T12:49:00.004+02:00

Ur Alingsås tidning:

"Anita Brodén har en lägenhet på Södermalm, en tvårummare på 37 kvadratmeter, ägd av en bostadsrättsförening. I den har hennes dotter bott och varit skriven i sedan sent i höstas.
...
– Nu står i alla fall lägenheten tom i sommar och min dotter får klara sig fram genom andrahandsboende tills hon får tag på något eget, avslutar hon."

Åh, nej! Stackars riksdagsledamoten (FP) Anita Brodéns dotter. Nu måste hon visst hanka sig fram genom andrahandsboenden som alla andra Svenssons tills hon får tag på något eget.

Vore kanske en nyttig erfarenhet om det drabbade alla riksdagsledamöters döttrar och söner. Då kanske det äntligen skulle byggas fler bostäder. Då kanske nuvarande regeringen skulle tänka om angående slopade räntebidrag så att vi kunde få igång byggandet av hyresrätter igen. Då kanske vi kunde motverka de absurt höga bostadspriser som skapats i Stockholmsregionen på grund av den monopolliknande situation bostadsbristen skapat. Att bygga bort bostadsbristen är knappast en omöjlighet, det kräver endast handlingskraftiga politiker som vågar och framförallt vill.

Andra tidningar om:
DN1, DN2, AB

Regeringen, facket och utvecklingen

2009-06-24T12:03:00.004+02:00

DN passar som vanligt på att berömma Reinfeldt, nu för hans kloka krishantering i och med EU-ordförandeskapet. Det kloka är att klimat- och finanskrisen står i fokus. Låter mycket klokt. Undrar vilken regeringschef som inte hade satt det i fokus nu?

Aftonbladets ledarsida lyckas dock bättre i att kritiskt granska de frågor som Reinfeldt kommer att prioritera under ordförandeskapet:

"I en fråga väljer den svenska regeringen att passa: villkoren i arbetslivet, själva kärnan i det som skulle kunna kallas ett socialt Europa.
...
Om Moderaterna menat allvar med sitt försvar av den svenska arbetsmarknadsmodellen borde de alltså ha fört upp frågan om de anställdas rättigheter på sin europeiska dagordning. Nu finns den inte med och slutsatsen kan rimligen bara bli en.

Reinfeldt är inte så missnöjd när de fackliga organisationerna trängs tillbaka."

Det här sker då samtidigt som Svenskt Näringsliv gör en offensiv mot facket och arbetarnas rättigheter. Reinfeldt tittar på. Eller tittar på gör han inte. Han har höjt a-kassan och sett till att fackavgiften inte längre är avdragsgill (arbetsgivarorganisationens avgift är fortfarande avdragsgill). Allt för att det ska bli för dyrt för att vara med i facket. Dessutom vägrar han ta strid för den svenska modellen i EU och han tänker inte göra något åt den skenande arbetslösheten och BNP-raset.

Allt detta försvagar facket och arbetarnas ställning på arbetsmarknaden. Och det borde Reinfeldt rimligen inse. Han bryr sig bara inte. Eller snarare tror jag att han uppskattar utvecklingen. A-kasseförsämringen innebär att människor blir tvingade att ta arbete till lägre lön. Om företag som kommer hit inte behöver ha fackliga avtal kommer det inte bara missgynna svenska företag som måste ha det, utan även fackligt anställda som kommer utsättas för orättvis konkurrens. Om det fortsätter kommer det leda till att vissa lönegrupper i samhället blir tvingade att försämra sina löner för att alls få arbete. Och försvagas facket tillräckligt mycket handlar det inte längre endast om försämrad lön, utan även arbetsmiljö, arbetstider och ersättning för övertid och så vidare.

Så det är bara att tacka för skattesänkningen. I slutändan kommer den ätas upp och överskridas av försämrade löner, höjda avgifter och samtidigt leda till försämringar inom vård, skola och omsorg. Den där välfärdens kärna som Reinfeldt vill värna samtidigt som den sakta svälter till döds utan extra kommunbidrag från staten.

Jobbig utveckling? Som tur är behöver vi inte acceptera den. Men det gäller inte bara att rösta bort nuvarande regering och rösta fram en rödgrön. Det gäller att demonstrera när det ska utföras "nödvändiga" nedskärningar av välfärden. Det gäller att själv gå med i facket. Det gäller att visa, inte bara moderaterna utan även socialdemokraterna och facket att vi anser att utvecklingen går åt fel håll. Arbetarrörelsen måste återigen bli en rörelse där medlemmarna, inte toppen, pekar ut riktningen. Och moderaterna? Tja, de får mer än gärna förpassas till att bli ett oppositionsparti.

Frihet

2009-06-23T20:29:00.003+02:00

Hittade det här citatet på Morgan Johanssons blogg:

"Alla samhällen kan skapa frihet för ett fåtal. Men frihet för flertalet kan bara förverkligas i ett jämlikt samhälle."

Alla med på det?

Skulle dock vilja ändra till:

"Men frihet för ALLA kan bara förverkligas i ett jämlikt samhälle."

Konstruktiva DN och höjda politikerlöner

2009-06-23T15:03:00.009+02:00

Dags att ta upp lite tidningsartiklar. Kära DN ligger alltid bra till. Idag gnälls det på ledarsidan över värnskatt, Ap-fonderna och LAS.

"Hon har tröttnat på en politik som gynnar det ansiktslösa ägandet på bekostnad av det privata. Hon ogillar skarpt att de statliga AP-fonderna, som förvaltar svenskarnas pensionspengar, ska lägga sig i näringslivets lönesystem."

Och visst är ett ansiktslöst ägande ett problem, men varför DN då klagar när regeringen ger ägandet ett ansikte förstår jag inte. Ansiktslöst ägande är inte bra, för det skapar inget ansvar och ger kortsiktiga beslut utan tanke på framtiden. På det sättet är ett privat ägande bättre, men än bättre är ett gemensamt ägande, med ett gemensamt ansvar. En privatperson kan nämligen fortfarande tjäna på kvartalskapitalismen och att ett företag sparkar några tusen anställda för att höja aktiekursen, det är dock något som det allmänna inte tjänar på.

"Värnskatten, som gör det mindre lönsamt för höginkomsttagare att arbeta, är ett slag i ansiktet på dem som ägnar flera år åt en högre utbildning, eller driver ett företag. Den avskräcker högkvalificerad arbetskraft att komma hit.

Reinfeldt viftar bort skattens kritiker. Han vill ”värna välfärden”. Något nyanserat resonerande kring att skattens avskaffande skulle vara självfinansierande genom att de som tjänar mest skulle arbeta mer förs inte."

Varför Reinfeldt inte tar upp hur värnskatten skulle vara självfinansierande beror givetvis på att inget tyder på att den skulle vara det. Värnskattens avskaffande kan likaväl innebära att människor drar ner i arbetstid och får ut samma lön, som att de skulle börja arbeta mer. Och tittar vi på läkare och andra som får betala värnskatten så finns det ofta inte mycket utrymme för att arbeta mer, många arbetar redan mer än 40 timmar i veckan.

Dessutom är värnskatten en del av det som betalar de här människornas högre utbildning så att de kan få högre lön. Så varför ska den kännas som ett slag i ansiktet när den egentligen är en del av det som finansierar studierna? Och varför ska vi öka ojämlikheten? Ökad ojämlikhet tjänar ingen på vilket t ex Guardians artikel visar väldigt bra.

I dagens DN:s debattartikel tas det upp av en gammal Socialdemokrat att vi måste betala för en del av vår välfärd själva. Bland annat tar han upp sjukvården som ett exempel.

"I USA, som på ett helt annat sätt än i Sverige låter marknaden skapa balans mellan efterfrågan och utbud, har konsumtionen av sjukvård och utbildning ökat betydligt mer än den privata konsumtionen."

Vad som inte tas upp här är att USA som har ett system där största delen av sjukvården betalas av den enskilde så kostar sjukvården staten dubbelt så mycket i förhållande till BNP än vad den gör i Sverige och andra länder som har en statligt finansierad sjukvård. Så förklara gärna för mig hur vi kan tjäna på att betala välfärden privat.

Hur det sen går ihop att behovet av 150 miljarder kräver höjd skatt med 11 procentenheter för att få välfärden att möta de ökande kraven förstår jag inte. Har inte skatterna nyss sänkts med nära 100 miljarder? Självklart krävs det inte så drastiska skattehöjningar som på elva procentenheter för att klara av välfärden, men skattehöjningar krävs och borde genomföras för att öka kvaliteten på vården, omsorgen och skolan. Något alla kommer att tjäna på i framtiden.

Samtidigt läser jag på DN att statsministerns och statsrådens löner ökar med 3000 respektive 4000 kr, till 108 000 och 135 000 kr. Nu går således statsministern och statsråden ytterligare ett snäpp bort från den vardagsverklighet och de pengabekymmer de flesta av invånarna i Sverige har. Hur ska Reinfeldt förstå vilka problem och behov en sjuksköterska med 22 000 i månaden har?

Uppdatering:
Morgan Johansson berättar på sin blogg att:
"Jag känner inte Per Borg. Han var visst statssekreterare i Försvarsdepartementet under 1980-talet, men har vad jag vet inte funnits i några centrala socialdemokratiska kretsar under de senaste 20 åren. Ändå vill borgerlig press gärna beskriva honom som någon slags socialdemokratisk tänkare av tyngd." - DN gör det igen.

Vårdval Stockholm gör det igen

2009-06-16T01:32:00.002+02:00

En liten uppföljning på det senaste blogginlägget.

Rubriken på artikeln som publicerades i DN den 13 juni säger väl egentligen allt om hur lyckat Vårdval Stockholm är:

"Vårdval Stockholm: Allvarligt sjuka är en dålig affär för vården"

Den fortsätter:

"Jakten på intäkter får vårdcentralerna att ta in patienter som egentligen inte behöver gå till doktorn. – Tidigare sa vi åt dem att bädda ned sig med en god bok. Nu är dagordern att ta hit patienterna, säger en erfaren distriktsläkare."

Och vidare:

>>En nyutbildad manlig läkare som arbetat på flera nystartade privata vårdcentraler skriver i ett mejl till DN att han har sett ”högst diskutabla metoder för att få ekonomin att gå ihop”. ”Via telefonrådgivningen/bokningen på mottagningen tar man inte allt.” ”Förkylningar, lättare huvudvärk och t.o.m. träningsvärk är några diagnoser/symptom som prioriteras”. ”Inga labresultat eller svar på röntgenundersökningar ges via telefon eller brev, utan i stället bokas en ny läkartid. Allt för att få upp kvoten besök.”>>

Jo, privatiseringar leder uppenbarligen till effektiviseringar och minskar onödig administration. Eller hur var det nu?

"Elisabet Svensson berättar också, liksom andra läkare som DN talat med, att det förekommer uppgifter om att nya privata vårdcentraler vänligt men bestämt avvisar multisjuka patienter."

Men nog med citat nu, läs hela artikeln på DN och gör något för att få slut på galenskaperna. Protestera mot privatiseringar och försämringar.

Privatisering av sjukhus

2009-06-10T15:07:00.009+02:00

Det finns endast en anledning till att införa Vårdval Stockholm och i dess förlängning Vårdval Sverige och Vårdval Europa. Sjukhus ska konkurrensutsättas för att steget mot privatisering sen ska bli kortare.

Visst, moderaterna pratar om valfrihet i vården och det låter bra. Jag tycker också att man ska få välja bättre sjukhus framför sämre. Men det är att missa poängen. Vi vill ha lika vård för alla. För att uppnå detta är det meningen att alla sjukhus ska vara av samma kvalitet, medan vårdvalet utgår från att det ska finnas sämre och bättre sjukhus, sämre och bättre vård. Istället för att satsa på att förbättre sjukhusen konkurrensutsätter man dem och skjuter problemen och människors behov åt sidan.

För vilka har verkligen orken att välja sjukhus? De som är ordentligt sjuka och har allvarliga problem eller de med smärre åkommor? Redan Vårdval Stockholms uppbyggnad premierar lättare fall framför allvarliga. Det ska gå snabbt, och om det riskerar patientsäkerhet eller skapar oroliga patienter som bara får träffa sin läkare i fem minuter är det inga problem. Eller för den delen att utdelning av antibiotika ökar, nu när läkare inte vill säga emot sina patienter och riskera att förlora dem som kunder/inkomster.

Att privata sjukhus pengar (betalat med skattemedel) sedan går till både reklam och vinster istället för att enbart satsas på vård är kanske inte heller ett problem? Visst det går att effektivisera vården, men när stora delar av effektiviseringen handlar om minskad personal, minskad patienttid och minskad patientsäkerhet så borde man inse att det finns andra vägar att gå.

Privatisering är inte svaret. Istället borde man göra allt som går för att ge sjukvården ökade resurser och satsa på att få alla sjukhus och akutmottagningar till att bli jämlika. Man ska inte tvingas "välja" att åka från Kiruna till Stockholm för att få den bästa vården. Bor man i Kiruna ska man kunna få precis lika bra vård i Kiruna som i Stockholm.

Uppdatering:
Hägglund tycker tydligen att det är bra med bonussystemet:
"Vid långa köer till en vårdspecialitet kan det vara klokt att betala extra för antalet operationer som en kirurg utför för att beta av köerna, säger han."
Jo, att beta av operationer låter väldigt klokt och inte alls riskabelt.

Lars-Erik Holm, socialstyrelsens generaldirektör tycker dock systemet är förkastligt.
Ett direkt exempel på hur "effektiv" vården kan bli med bonus och vårdval hittar man här.
Här hittar man dikten ackordvårdaren av Victor Estby.

Vad stod det i DN-artikeln bonussystem och vårdval?:
– Det är fel. Patienterna kommer ut och säger att de inte förstått vad doktorn sagt: ”Det gick så fort.”
– Det var så utstuderat. De tider läkarna fick bonus tog de två tre patienter på en kvart, men när man inte fick bonusen tog de bara en patient.
– Ibland kunde atmosfären vara ganska irriterad. Naturligtvis blir det mer jobb för oss också, när vi ska ta prover på tre patienter i stället för på en. Men vi får ingen bonus. (sjuksköterska)
– Och för patienterna är det stor skillnad på att prata med doktorn i fem minuter eller i en kvart. Många kände att de inte hann säga det de behövde. Många gånger kom de ut och var ledsna. De kände att de inte hade blivit sedda, säger sjuksköterskan som vill vara anonym.
– Prestationslön, eller ”pay for performance” som arbetsgivarna kallar det, är som jag ser det en felaktig väg. Den medicinska kvaliteten är mycket viktigare än antalet patienter. Men vårdvalet har drivit på den här utvecklingen, vårdcentralerna vill ha många korta besök för att få ekonomin att gå ihop. (Gunnar Berglund, distriktsläkare och vice ordförande i Läkarförbundets Stockholmsförening)
– Chefen ska våga sätta en hög lön på de läkare som är duktiga. Men det handlar om mycket mer än att bara ta många patienter. Att hålla en hög medicinsk säkerhet. Och att ha ett bra bemötande mot både patienter och kollegerna på arbetsplatsen.

Lyckade privatiseringar

2009-06-09T22:08:00.003+02:00

Både fri etableringsrätt inom förskolan och tandvården verkar vara en riktig hit. Det har gett oss en hel del jättenöjda patienter, men som tur är har vissa inte ens råd med tandläkaren, så de slipper ju såna problem. Kan knappt bärga mig i väntan på att våra sjukhus ska följa på utförsäljningen av Apoteket.

Men friskolereformen har åtminstone varit lyckad.

Eller hur var det nu?

"Reinfeldt redo regera unionen" - står det i DN idag. Jag bävar.

Bra frågor

2009-06-04T17:07:00.002+02:00

Aftonbladets Europablogg har en del viktiga frågor till Hökmark här som varenda människa som funderar på att rösta moderat också borde ställa.

Borg + Hökmark = spricka i moderaterna?

2009-06-03T22:49:00.002+02:00

I Aftonbladet hejades det på Borg för att han "läxade upp" Hökmark angående regleringar av finansmarknaden.

"Moderaterna förespråkar skärpt och i vissa fall ny reglering av det finansiella systemet. Partiet vill ha ökade kapitalkrav, diskutera frågan om likviditetskrav, ta i med hårdhandskarna mot skatteparadis samt pröva ökade sanktionsmöjligheter för övervakande myndigheter. Framförallt upprepar texten gång på gång att EU är ett viktigt och naturligt forum för arbetet att ta fram en ny reglering."

"Gunnar Hökmark som de senaste fem åren har fört Moderaternas talan i EU-parlamentet i dessa frågor är av annan åsikt. Han har polariserat hårt mot utgångspunkten att ”dagens finanskris ställer krav på regleringar”.
Med anledning av den rapport som Poul Nyrup Rasmussen lade fram i höstas om hedgefonder menade Hökmark att dessa inte alls var något som skapade risker, utan tvärtom spred dessa. Huruvida Hökmark även tror på jultomten framgick inte."

Av detta får Aftonbladet ut att Hökmark blivit överkörd av Borg. Min tolkning är dock annorlunda. Lyder som följer:

Hökmark skickas till EU för att föra klassisk moderat politik, detta kan Borg och Reinfeldt vara säkra på, samtidigt plockar Borg inrikespoäng genom att säga att han vill öka regleringern av finansmarknaden. Tryggt förvissade om hur Hökmark i själva verket kommer rösta går det bra att säga vad vi vill höra i Sverige.

Kvällsöppet

2009-05-28T03:21:00.004+02:00

Reinfeldt är rolig. I ena sekunden pratar han om sparandets dygd och i andra berättar han att hans regering minsann tänker satsa på både kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Men Reinfeldt. Vad kostar det att bygga kärnkraftverk egentligen?

Om vi satsar på kärnkraft, kommer det då finnas pengar över att satsa på alternativa energikäller som är miljövänliga på riktigt, samt inte drivs av uran vilket inte ens är tillåtet att bryta i Sverige? Har vi helt plötsligt en oändligt stor kassakista som gör att vi har råd med både kärnkraft och vindkraft?

Nej, om det ska göras en seriös satsning så måste man i ett litet land som Sverige välja: kärnkraft eller vindkraft. Vi kommer inte ha råd med en seriös utbyggnad av vindkraft om regeringen ska bygga kärnkraftverk. Men det missar tydligen Reinfeldt.

Har mycket i skolan och kommer fortsätta min bloggsemester ett tag framöver.

Östran om rotavdraget

2009-04-24T11:12:00.005+02:00

Östran skriver också om de rödgrönas rotavdrag som presenterades på DN igår:

"Det är enbetydande skillnad mellan de rödgröna och högeralliansen.
Medan Anders Borg slänger ut miljarder till dem som redan har det bäst sitter han med armarna i kors och tycker man inte kan göra något utan bara vänta på att världskonjunkturen ska vända, är det de rödgrönas ambition att göra verkningarna av krisen så små som möjligt."

En liten ljusning

2009-04-23T22:56:00.005+02:00

Den rödgröna oppositionen tar trevande steg framåt. Idag presenterade de ett förbättrat Rotavdrag. Och visst, hittills har det varit för lite och för få tillräckligt stora seriösa idéer på hur vi ska lösa krisen, men det går framåt. Oppositionen visar åtminstone att de tänker göra något alls för att hjälpa landet ur finanskrisen och människorna ur arbetslösheten.

Eftersom de rödgröna inte föraktar (eller förbiser) människor som inte äger sina bostäder vill de låta rotavdraget gälla även för flerfamiljhus (hyresrätter). Att moderaterna inte tycker så är talande och borde inte förvåna någon längre. Rotavdraget kommer att vara kvar i nuvarande form, men med ändrade regler så att avdraget kan göras i efterhand av de som betalar för tjänsten och inte som nu:

"när väl rot-avdraget trädit i kraft vill inte hantverkare ha med det att göra. Detta för att systemet efter den 1 juli ska utformas så att hantverkaren bara får halva sin lön av den som anlitat personen - resten måste hantverkaren själv söka hos Skatteverket. Om den som köper tjänsten redan har fyllt sin kvot så får hantverkaren inte ut något."

Det andra som visar på framsynthet hos oppositionen i deras idé till rotavdrag är att förutsättningen för det för flerfamiljhusen är att det leder till minskad energianvändning på minst 30 procent. På detta sätt slås två flugor i en smäll. Sysselsättningen och miljön. Det är såna progressiva idéer jag vill se mer av från de rödgröna så att de kan bli ett reellt hot mot skatte- och lönesänkaralliansen.

Totalt kommer de rödgrönas rotavdrag att kosta sex miljarder dollar. Sabo tror att det skulle kunna skapa 35 000 jobb och den försiktigare oppositionen tror på 15 000. I vilket fall kommer varje jobb med oppositionens beräkning kosta 400 000 kr per år och med Sabos beräkning cirka 170 000 kr. Och då har vi inte ens dragit av vad det skulle kosta att istället låta dessa 15-35 000 människorna att leva på a-kassa eller socialbidrag istället. Ingen av siffrorna är i närheten av Borgs 2-4 miljoner kronor för varje arbete. Siffror Borg grep ur luften för att försvara sin passivitet när det gäller jobben.

Men oroa er inte. Regeringe "satsar" också. Framförallt på vanlig vidareutbildning nu när Sven Otto Littorin sagt att det är den vägen man får ta, inte genom statlig delfinansiering av vidareutbildning på företag.

On a further note
Vad menar egentligen regeringen med att de värnar om välfärdens kärna? Är det skattesänkningarna? För inte är det kommunala jobb och inte är det en fungerande arbetslöshetsförsäkring.

Räntesänkningen och regeringens overksamhet

2009-04-22T15:58:00.006+02:00

Riksbanken sänker styrräntan till 0,5 procent och det är inte mycket kvar innan penningpolitiken inte längre kan göra mer. Räntan kommer knappast sänkas till under 0 procent. Kvar finns då en aktiv finanspolitik. Tyvärr har vår regering bestämt sig för att de inte kan göra något. Det verkar snarare bero på deras nyliberala värderingar, som säger att politiken inte ska påverka ekonomin, än fakta taget ur verkligheten.

Peter Wolodarski skriver i DN om räntesänkningen som ett val mellan pest och kolera. Här vill jag ge honom rätt. Riksbanken måste sänka räntan (framförallt då regeringen inte gör något) trots att det kan elda på en bostadsbubbla som riskerar att drabba oss när krisen vänder och räntorna åter höjs. Risken finns att många kommer få svårare med lånen och tvingas sälja sina hus, vilket kommer sänka huspriserna. Sänks huspriserna kraftigt kommer många sitta på lån högre än värdet på deras bostad. Precis det som hände i USA och drog igång den nuvarande krisen således.

Wolodarski har också rätt när han skriver att "Prisruschen på bostadsmarknaden skulle regeringen kunna dämpa genom att göra ränteavdragen på lån mindre förmånliga.". Frågan är om regeringen kommer ha modet, eller den ekonomiska framförhållningen att göra det. För ska det göras, bör det göras nu, innan bubblan blåses upp för mycket. Görs det istället om några år, när räntorna börjar öka finns risken att bubblan endast spricker fortare och att raset blir värre när både räntorna höjs och villkoren för avdragen blir sämre.

Varför det krävs mod för att göra detta beror på att just nu tjänar vissa människor, kortsiktigt, på krisen genom att skattesänkningen gett dem mer i plånboken samtidigt som de kan ta förmånliga lån och deras bostäder ökar i värde. Det är just dessa personer som skulle drabbas av en försämring av ränteavdraget och det är just dessa personer som ännu inte känt av krisen som just nu är moderaternas största väljargrupp.

Reinfeldt påstår att ”arbetslösheten kan bara påverkas marginellt” och hoppas samtidigt att majoriteten som fortfarande har arbete och plånboksmässigt i ett kort perspektiv tjänar på den förda politiken ska väga upp röstförlusten som 12 procents arbetslöshet innebär. Tråkigt nog för Reinfeldt, men desto bättre för oss andra, så kommer denna taktik inte att hålla.

Människor är inte så osolidariska att de hellre tjänar 500-1500 kr mer i månaden (beroende på a-kassa, fackavgift och lön) än att de är villiga att vara med och hjälpa till att sänka arbetslösheten. Ingen vill ha 12 procents arbetslöshet. Inte bara för att det är inhumant, utan även för att det är långsiktigt, socialt och ekonomiskt ohållbart. Betalar vi inte nu kommer vi att få betala desto mer sen. Och om vi i Sverige mot förmodan inte skulle bry oss om att arbetslösheten skenar så kommer vi åtminstone att reagera när lärare sparkas från våra barns skolor och sjukskötare och läkare sägs upp från våra anhörigas sjukhus. Skolor som redan har för få lärare per elev och sjukhus där de som arbetar redan riskerar utbrändhet. Ett land med hög arbetslöshet mår inte bra vare sig socialt eller ekonomiskt.

Enda chansen moderaterna har att bli återvalda är egentligen om Socialdemokraterna aldrig lyckas samla sig ordentligt och komma med alternativ och samhällskritik som får oss att känna att något går att göra. Vi har inte råd med en regering som inte agerar. Därför är det tråkigt när det enda man får höra från Borg är väderleksrapporter. Oscar Wilde-citatet på Aftonbladets ledarsida är passande: ”Samtal om vädret är den fantasilöses sista tillflykt”.

Politik handlar om hur vi vill forma vårt samhälle. Politik handlar om möjligheter, möjligheten att påverka, förbättra och förändra. Vi måste tänka på hur det ser ut idag samtidigt som vi måste blicka framåt. Vad Anders Borg och fredrik Reinfeldt helst av allt verkar vilja är att avveckla sig själva och låta marknaden sköta allt, både krisen och arbetslösheten, människors situation, de ökade klyftorna i samhället osv. Därför behövs alternativ. För att återkoppla till Aftonbladets ledarsida:

"Krisen behöver bli möjlighet
Går det att koppla ihop de kortsiktiga behoven av att mildra krisen med de långsiktiga utmaningarna som Sverige står inför? Klimatförändringarna, demografin, den nya tekniken? Var går det att vända krisen till möjlighet? Anders Borg borde vara intresserad av sådana frågor och Sverige är i stort behov av en framtidsinriktad regering."

Och om Borg inte är intresserad behöver vi någon annan som är det.

Kan vi göra något?

2009-04-21T23:14:00.003+02:00

I Ekots lördagsintervju förklarade Sven Otto Littorin för oss dels att han och regeringen inte kan göra något åt finanskrisen, eftersom den kommer utifrån och det är exportindustrin som drabbas (att regeringen kan skapa arbeten i andra sektorer hör tydligen inte hit). Dels förklarade han också att vi har högre arbetslöshet i Sverige eftersom vi har sämre anställningsskydd (något han borde informera Maud Olofsson om innan hon försöker försämra ännu mer för ungdomarna?). Juste, att vi har högre arbetslöshet eftersom vi har sämre anställningsskydd i Sverige är något bra enligt Littorin. De som slängts ur a-kassan på grund av regeringens avgiftshöjningar och nu hotas eller redan drabbats av arbetslöshet håller säkert med ...

Till det att regeringen tydligen inte kan göra något åt arbetslösheten:
Varför sitter de då vid makten? Varför gick de till val på att de skulle minska arbetslösheten om det inte är möjligt? Jag vet att det är finanskris, men om moderaterna endast kan skapa jobbtillfällen under högkonjunktur (lika stora sänkningar i arbetslösheten per år som under Göran Perssons sista år vid makten - den gula) och inte nu så kanske de borde låta någon annan ta över rodret. I en kris gynnas ingen av en handlingsförlamad regering som kallar automatiskt höjda utgifter för a-kassan som "satsningar". PR-trick någon?

Arbetarrörelsens tankesmedja tipsar till exempel om att satsa på byggsektorn och infrastrukturen. Detta skulle ge arbetstillfällen, arbetstillfällen ger mer skatteintäkter och mer konsumtion (även om nu en del spiller över på importerad konsumtion så gynnar det ändå handeln och flera led innan). Dessutom skulle en regering som går ut och säger att det här är något som vi kan förändra, inte något vi måste genomlida, kunna återge framtidstron vilket skulle skapa en positiv spiral uppåt i konsumtion osv. Istället för att som nu säga att vi måste sitta stilla i båten. Om regeringen sitter stilla i den sjunkande båten vid namn Sverige kommer vi som är medborgare också göra det. Ekonomin kommer stanna av ännu mer.

Lena Westerlund formulerar det bra:
"– Regeringen har ett stor ansvar när det gäller att ingjuta framtidstro. De hushåll som har jobb behöver fortsätta med sin konsumtion. Annars kan arbetslösheten öka ännu mer" - AB
Hon borde lagt till att hushållen med jobb kanske hade vågat detta om inte a-kassan försämrats.

Apropå att öppna plånboken Borg. Varför kunde han så sent som i vintras sänka skatten med 15 miljarder per år och nu ha svårighet att hjälpa kommuner med de pengar som behövs för att människor ska få behålla jobben? Svaret är tyvärr enkelt: Skattesänkningar går före sysselsättningen.

Inte ens Svenskt Näringsliv håller med Borg. Visserligen vill token Urban Bäckström ha rejäla skattesänkningar som svar på krisen (hans och moderaternas svar på allt?) men en sak har han rätt i: Att under en finanskris försöka hålla en balanserad budget är dålig politik. Det kommer bara förlänga nedgången i ekonomin och i slutändan öka budgetunderskottet samtidigt som vi får dras med onödigt hög arbetslöshet.

On a further note ...
Och så börjar det väl se ut som att man fick rätt om att moderaterna tänker lägga över skattehöjningarna på kommunerna så att låg- och medelinkomsttagarna får dra det största lasset, medan höginkomsttagarnas statliga inkomstskatt och förmögenhetsskatten självklart är heliga.

Smått och gott om storsatsningen

2009-04-16T23:33:00.005+02:00

Apropå de 10 miljarderna som "storsatsades" på aktivt arbetsmarknadspolitiska åtgärder:

"Den absolut största delen av Borgs pengar, över sju miljarder, kommer att gå direkt till a-kasseersättning. Stigande arbetslöshet leder till högre kostnader.
Det är något Anders Borg inte kan göra mycket åt. Det är dessutom raka motsatsen till det som brukar menas med aktiv arbetsmarknadspolitik, nämligen passivt kontantstöd." - AB

"Det handlar inte om några tio miljarder kronor utan är till 93 procent ökade utgifter för a-kassan eller stöd till sådana arbetslösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, vilket inte är någon utbildning i annat än att lära sig skriva jobbansökningar. Det är väl knappast just sådana här åtgärder som är det bärande i den svenska modellen utan det är kompetenshöjande fortbildningar och vuxenutbildning som ger den arbetslöse en starkare grund att stå på när jobbchanserna kommer." - Östran

"Tidigare har man skurit ned anslagen till komvux med 600 miljoner kronor och därefter gjort mindre återställare. I vårbudgeten får vuxenutbildning 17 miljoner eller 400 hundra nya platser - drygt en plats per kommun. En 'storsatsning'.

Ramanslaget för arbetsmarknadspolitiken har minskat med 15 miljarder kronor sedan år 2006, anslaget till Arbetsförmedlingen har skurits ned med en halv miljard kronor. Nu “storsatsar” man med 2,4 miljarder till arbetsmarknadspolitiken." - Ett Hjärta Rött

"- Vi följer konjunkturinstitutets starka rekommendationer att stimulera nu, annars ökar långtidsarbetslösheten och budgetunderskotten på längre sikt, sade Östros.

Den enda utbildningssatsning han tyckte sig se i regeringens förslag var 400 platser till yrkesutbildning i komvux.

- Det är drygt en plats per kommun, när en halv miljon människor är arbetslösa.
...
- Anders Borg som har en månadsinkomst på 100.000 kronor tjänar 13.000 kronor på lånade pengar. Jämför det med de 68 kronor i månaden som pensionärerna får, sade Östros." - DN

"Här framträder ett intressant mönster. Regeringen förkastar först olika åtgärder. Men till sist kommer ändå ett litet paket. För att tysta kritikerna. Men inte tillräckligt omfattande för att göra skillnad. Kommunpengarna lär knappast stoppa avskedandena i den offentliga sektorn. Och 'storsatsningen' på arbetsmarknaden är alltså inte stor." - Dagens Arena

"En annan argumentationslinje är att krisen kommer utifrån och beror på ett globalt efterfrågetapp. Inget hederliga svenneministrar kan göra något åt. Men de arbetslösa vill nog se politiska åtgärder här och nu. För Anders Borg är detta ett argument emot ekonomiska stimulanser. Vidare hävdas att offentliga investeringar bara skulle läcka ut som efterfrågan ut till andra länder. Denna ekonomiska nationalism är sensationellt kortsiktigt och inskränkt. Om fler länder argumenterar och agerar på samma sätt kommer krisen att fördjupas i en än värre nedåtgående spiral. Tidskriften Economist, som knappast kan anklagas för vänstersympatier, hävdar att den stora risken är att regeringarna gör för lite." - Dagens Arena

"I höstas trodde regeringen på en tillväxt 2009 på 1,3 procent. I januari var siffran –0,8, men nu är prognosen hela –4,2 procent. Finansministern har målat friskt med väderliknelser och förutspått en lång mörk vinter." - DN (Anders Borg har uppenbarligen koll på vår ekonomi)

"Samtidigt har regeringen hållit emot kraven på nya miljarder till det ena och det andra, och varnat för följderna om de offentliga finanserna raseras." - DN (Bevisar återigen vilka goda granskare de är av makten. Regeringen håller emot "kraven på nya miljarder till det ena och det andra" utan vidare förklaringar vad detta är och får det att låta som slöseri, precis som Anders Borg vill. Att däremot slänga ut över 80 miljarder per år i skattesänkningar är inte slöseri.)

" Förutom en svår personlig situation för de arbetslösa kommer de att kosta stora summor. Genom att bekämpa krisen hårdare, med mer pengar till kommuner och landsting samt offentliga investeringar, skulle en del av arbetslöshetens kostnader undvikas. Bland annat den ekonomiska talesmannen för Socialdemokraterna, Thomas Östros, påtalade det. Borg, som beskyller Östros för överbudspolitik, har alltså fel eftersom det netto inte är så stor skillnad i kostnader mellan att låta folk gå passivt arbetslösa jämfört med att sysselsätta dem i exempelvis kommunerna med arbetsuppgifter som är efterfrågade i vård, skola och omsorg." - Dala-Demokraten

"Regeringen kommer att hålla fast vid vad den gjort - nämligen att stimulera utbudet av arbetskraft istället för efterfrågan på arbetskraft genom stora skattesänkningar och lägre ersättningar till sjuka och arbetslösa samt hålla kommuner och landsting i fortsatt strypgrepp." - Östran

"Dock kommer regeringen att på några områden tvingas äta upp den soppa som den under flera år upprepade gånger har spottat i.
Säkert blir det ökade resurser inom ramen för den arbetsmarknadspolitik som innan valet oförskämt kallades för 'AMS-politik' och ett sätt att 'dölja arbetslösheten'. " - Östran

"Ett grundläggande problem är att regeringen har minskat anslagen för att bekämpa arbetslöshet idag när behoven är större, jämfört med när tiderna var goda. Ramanslaget för arbetsmarknadspolitiken har minskat från drygt 70 miljarder kronor år 2006, till drygt 55 miljarder idag." - SVD

"Vi måste investera nu, för att kunna skörda vinsterna när tiderna blir bättre. Vi måste ändra inriktning på arbetsmarknadspolitiken och satsa på åtgärder som ger effekt" - SVD (Fackförbundet ST har åtminstone andra råd än att sitta still i båten under rådande finanskris.)

Men visst, det är säkert Alliansen som bäst kan sköta Sveriges ekonomi under den globala finanskrisen ...

Rättvis mediabevakning?

2009-04-13T18:18:00.001+02:00

Nu får vi av Sveriges Radio ekot reda på att (surprise) Mona Sahlin och Socialdemokraterna får mer negativ publicering i medierna än vad Fredrik Reinfeldt och Moderaterna fick när de satt i opposition. Mediaforskaren Kent Asp tror att detta enbart beror på Socialdemokraternas egna problem.

"Professorn och medieforskaren Kent Asp tror inte att förklaringen är att journalisterna motarbetar Socialdemokraterna. Felet ligger hos partiet, säger han.
– Orsaken i huvudsak ligger hos partiet och Socialdemokraterna själva, det är deras egna tillkortakommanden och nästan självmål som är huvudorsak till den här bilden."

Och visst, jag vill inte påstå att Socialdemokraterna varit skickliga på att föra fram sin politik, något som skulle gett dem högre betyg i opinionsmätningarna. Men att 27 % av alla artiklar radioinslag och tidningsartiklar varit negativa för Sahlin samtidigt som endast 6 % av artiklarna och inslagen var negativa för Reinfeldt när han var i oppostion borde inte enbart bero på egna fumligheter. Framförallt inte när vi får reda på det ytterst orättvisa faktum att Sahlin oftare endast varit omnämnd, medan Reinfeldt fått uttala sig mera själv. Det är klart vi får en mer negativ bild av Sahlin och Socialdemokraterna om de inte får uttala sig i artiklarna som handlar om dem.

Inte för att det här ska hindra Socialdemokraterna att ta till sig kritiken som riktas mot dem och verkligen börja bli politiska och ge oss ett trovärdigt alternativ till skattesänkarna, a-kasseförstörarna och välfärdsnedskärarna kallade Alliansen. Men att som Kent Asp skylla allt på Socialdemokraterna själva är att göra det alltför enkelt för medierna. Hur kommer det sig att de inte noggrannare undersökte vad Alliansens politik verkligen innebar innan de kom till makten? Hur kommer det sig att Socialdemokraterna inte själva fått uttala sig, när de blivit omnämnda, i samma utsträckning som Moderaterna? Hur kommer det sig att inga stora medier granskar Alliansens nuvarande politik där de inte gör något åt den allt högre arbetslösheten med tanke på vad deras huvudfråga var under förra valet?

DN gör verkligen sitt för att nyansera orsakerna till detta.
Läs då hellre Krassman eller Peter Andersson. Estabi är annars både ironisk, träffsäker och rolig.

Alliansen är knappast utan tillkortakommanden. Hur kommer det sig då att media inte höjer några röster för att fråga sig varför en regering, vars viktigaste mål innan valet var jobben, kunnat sänka skatterna med över 80 miljarder och nu säga att vi inte har råd att satsa på jobben? Och hur kommer det sig att Borg kunnat åka jorden runt och tala sig hes om hur hemskt det är med bonusar och hur de är en del av orsaken till finanskrisen, trots att hans regering så sent som i somras gjorde det möjligt för de i toppositioner inom statliga företag att ta ut dubbelt så höga bonusar som tidigare, utan att råka ut för ett tvåveckorsdrev?

Dyrt att investera oss ur krisen?

2009-04-09T03:00:00.001+02:00

Att regeringen tycker det är för dyrt att satsa oss ur krisen beror kanske på att de satsar så fruktansvärt dåligt att man undrar om det inte vore bättre med ett lottohjul som fick bestämma vart pengarna skulle gå. En av deras offantligt intelligenta satsningar är de så kallade jobbcoacherna. De ska alltså anställa massa människor som ska coacha andra människor att hitta arbeten som inte finns. Bra drag.

Varför skapa riktigt jobb när vi kan lösa arbetslösheten med att låta varje ny jobbcoach få en fullmakt att låta ytterligare en arbetslös bli jobbcoach, när sedan 11-12 % av Sveriges arbetsföra är jobbcoacer så har vi ingen arbetslöshet längre. Problem solved.

Eller så satsar vi på infrastruktur, grön energi, bostadsbygge och på våra kommuner så vi åtminstone slipper nedskärningar i skola och sjukvård. Och varför inte delfinansiera vidareutbildning för anställda i företag, så de slipper få sparken och Sverige, när vi kommer ur krisen, kommer ut starkare, med högre sysselsättning och bättre utbildning och på så vis konkurrensfördelar jämfört med länder som "sparar i ladorna".

Är det verkligen för dyrt att investera oss ur krisen? Är det inte dyrare att ha 11-12% arbetslösa? Minskar inte detta skatteintäkterna? Har vi råd med 500 000 arbetslösa? Frågan är både moralisk och ekonomisk. Framförallt med en regeringen som påstår sig satsa på "jobblinjen" och välfärden samtidigt som de låter arbetslösheten skena, monterade ned a-kassan och andra trygghetssystem och låter kommunerna klara sig bäst de kan.

Jobblinjen är till sist inte mer än vanliga borgerliga skattesänkningar, utan hänsyn till att högkonjunkturer knappast är eviga.

Apropå DN:s kappvändande för att hylla regeringen i alla lägen de kan.
Välfärdens snåljåpar

Den borgerliga regeringen har gjort det igen

2009-04-07T16:51:00.000+02:00

Den borgerliga regeringen har gjort det igen. Skickat iväg en spottloska som kommunerna kan suga upp ur den öken som nu breder ut sig på grund av regeringens passivitet. Och vi som lever i kommuner med svårigheter ska naturligtvis bara bocka, tacka och ta emot, regeringen kunde ju lika gärna av ren illvilja valt att inte göra något alls.

Det är en intressant taktik som förs. Först säger man att det inte ska satsas något alls, vi måste vara noga med statsfinanserna. Regeringen säger det tillräckligt länge för att när de sedan kommer med sina minimala paket (har de inte råd med mer efter skattesänkningarna?) så ska alla bli glada över att det kommer något alls, istället för att klaga på att det är för lite och för sent. Det fungerar inte helt. Klagomålen kommer i alla fall och från fler och fler håll. Till och med DN:s ledarsida verkar oroa sig över Borgs extrema behov av att spara.

Och i rubriken på DN debatt får vi reda på att regeringen ska satsa och att de trots sina ”insatser för att möta krisen har vi mycket svåra tider att vänta under kommande år.”. Deras insatser för att möta krisen. Man skulle kunna skratta åt detta uppenbara skämt på de arbetslösas och andra drabbades bekostnad, men regeringens sinne för humor är inte riktigt densamma som min. Men vad stod det i rubriken? ”Stödpaket till kommunerna ger tillskott på 17 miljarder”.

17 miljarder, således mer än kommunerna bett om? Knappast. Vår regering gillar att se framåt i tiden. De första sju miljarderna kommer inte förrän nästa år, och sedan kommer fem miljarder delas ut 2011 och lika mycket 2012. Grattis, i år, inget, trots att kommunerna fortfarande behöver cirka tio miljarder redan nu, nästa år när behovet skulle vara ännu mer, får de dela på sju. Men skriv gärna sjutton miljarder. Jag kan ju påstå att jag tänker satsa 1000 miljarder extra på skolan om jag satt i regeringen, men endast om jag får 100 år på mig. Rimligt sätt att beskriva verkligheten och vad man verkligen gör?

SKL har också varnat för att 15 000 kan förlora jobben om de inte får tillräckligt mycket pengar i år. Men sådant kan vi tydligen strunta blankt i. Skattesänkningar går före sysselsättningen. Borg menar att vi måste sitta stilla i båten. Bry er för all del inte om att den har börjat läcka och kommer att fyllas med allt mer vatten om vi inte öser ur. Nej, sitt för all del stilla i båten och vänta på att den ska sjunka.

Går det ihop?

2009-04-06T23:03:00.001+02:00

Regeringen påstår sig värna om jobben och välfärdens kärna. Okej, för att vara rättvis, regeringen har inte påstått sig värna om jobben på sistone, men de påstod åtminstone det under valrörelsen. Men går det ihop med deras politik?

Skatten har sänkts med 85 miljarder sedan Alliansen kom till makten och nu påstår Borg att vi inte har råd att ge stimulansåtgärder till bland annat kommunerna och landstingen med 10 miljarder i år och 50 miljarder nästa år för att de ska slippa avskeda lärare, sjuksköterskor, läkare osv. Att tidigarelägga infrastruktursatsningar och dylikt som skulle ge jobb har vi tydligen inte heller råd med. Eller för den delen hjälpa företagen att vidareutbilda sin personal istället för att avskeda dem. Hur väl stämmer det med regeringens påstådda värderingar?

Kommunerna och landstingen skulle inte ens behöva så mycket pengar som nu om det inte vore för att regeringen genom avgiftshöjningar och ersättningssänkningar fått 500 000 att lämna a-kassan. Eftersom de som haft störst risk att förlora jobben har fått avgiften höjd mest är det även så att de flesta som nu blivit av med jobben är de som tvingats ur a-kassan. Och hur fungerar det nu? A-kassan försörjer sig till viss del själv, de som betalar in till a-kassan hjälper de som för tillfället är arbetslösa (i tider av hög arbetslöshet skjuter staten till resurser). Socialbidrag, däremot, är något som kommunerna måste stå för. Men att regeringen sett till att höja kommunernas avgifter ser den inte som en anledning till att hjälpa till.

Så vad är det regeringen värnar om egentligen? Skattesänkningarna så klart. Och visst är det trevligt när arbetare får 1000-1300 kr mer i månaden. Problemet är bara att höjd a-kasseavgift och fackavgift halverat höjningen för dessa. Ytterligare ett problem är att snart 12 % inte får vara med och dela på skattesänkningarna, men däremot avnjuta frukterna av sänkt a-kasseersättning (för att inte tala om pensionärerna!).

Kommer vi, som regeringen vill, slippa höjd skatt då? Nej, självklart inte. Kommunerna ligger dåligt till och kan självklart inte sparka alltför många lärare, sjuksköterskor och läkare utan måste själva höja skatten. Skillnaden blir bara att denna skatt till största delen kommer tas av låg- och medelinkomsttagarna, eftersom kommunalskatt betalas av alla, medan exempelvis statlig inkomstskatt betalas av människor med över 400 000 i årslön.

Skillnaden kommer alltså vara en än större fördelning av rikedom, där de med minst inkomster får ta den största smällen av krisen. Skillnaden kommer också vara att kommunens skattehöjningar inte kommer att räcka, eftersom regeringens vägran att satsa på jobb kommer ge ett mindre skatteunderlag. Vi kommer fortfarande förlora jobb och skära ner i välfärdens kärna: skolor och sjukhus - de två främsta saker regeringen säger sig värna om (efter jobben då som läkarna och lärarna förlorar).

Hur går det ihop? Jag vet inte. Och varför vi inte får en svekdebatt i media är för mig ett nästan lika stort frågetecken och kanske en anledning till en svekdebatt om media som uppenbarligen inte längre tar sitt uppdrag att granska makten på lika stort allvar.